Örtagårdens historia

Örtagården är nyanlagd. Augusti 2001.

Jag kan nog säga att det var mitt medeltidsintresse som gjorde att jag skapade en örtagård på Strandsvedjan. Intresset för odling och växter hade jag sedan tidigare men istället för att göra vanliga trädgårdsland beslöt jag mig för att göra något riktigt och ordentligt. Platsen för odlingen hade möjliggjorts genom att vi inte längre hade hästar och hästhagar inte längre behövdes.
Första året hade jag presenning på en del av hagen och året 2000 kunde jag odla där. Jag gjorde gångar och satte frön av linblommor, ringblommor, luktärter, solrosor. Odlade och trodde marken var ogräsfri, sådana illusioner brast ganska snart. På hösten lade vi presenningar över hela området och våren efter (år 2001) började jag förbereda för en klosterträdgård. Presenningar bort, och beställning av grävare som kunde ta bort storstenar och jämna ut marken. Det lyckades inte något vidare för grävmaskinisten måste jag säga. Jag grät nästan när han for. Det såg bedrövligt ut. Efter några lass mjäla kunde jag dock tro att jag var på gång, men inte då, Kjell lånade Kurts baklastare och det såg om möjligt ännu värre ut efter den insatsen. Den som räddade situationen var faktiskt grannpojken Mats Svensson som jämnade till och gjorde en plan yta så jag kunde börja mäta ut kvarteren. Dessförinnan hade jag köpt ljust tegel till gångarna samt sand och grus.

Tillsammans med kära grannarna Märta-Brita och Annika en sen sommarkväll i andra halvan av juli, min semester var nästan slut, mätte vi och räknande och inte mycket stämde. Men dagen därpå hade jag fått ihop mitten och de första kvadraterna som egentligen var rektanglar så jag kunde lägga ut svart plast på gångarna, som grusades därefter och det började faktiskt se bra ut. Men det var ett drygt arbete och det var egentligen de inte så varma dagarna som det gick bäst att jobba. Skottkärra, hinkar och kratta användes och jag fick god hjälp av flickorna och t o m av Mattis emellanåt.

Så kunde jag sätta ut växter, jag hade framodlat en hel del som fanns på verandan, som vallmo, oregano, riddarsporrar, men de var små och pyttliga, men också sådant jag köpt på Rosendahls trädgård, citrontimjan t ex och på Växbo i Hälsingland. Jag fick också mycket av Märta-Brita som jag satte.
Det jag hade klart för mig var att jag minsann skulle ha ett kvarter för Mariaväxter och det genomfördes också. Läkeväxter för sig, lyckades jag väl delvis med, men de övriga blev lite hipp som happ..
Jag är nu inne på det tredje året och har stora vyer för min fina örtagård. Jag ska under försommaren ha invigning av den med björksavsdricka och kakor och bjuda många människor till evenemanget.

När vi bestämde oss för att hyra ut lillstugan som ”Bo på Lantgård” diskuterade vi vad som var specifikt för just Strandsvedjan. Engagemanget för medeltiden låg då närmast till hands och sammanföll också med de smådjur som jag skaffat mig de senaste två åren och som var inriktat på lantraser, för att få det så genuint som möjligt. Därför har vi örtanvändning och salvtillverkning som aktiviteter på gården.

Ulrika Hådén 2003

Fyra år senare, i september 2005, såg örtagården betydligt frodigare ut.